Efter att ha sett ett tv program om kriget i Afghanistan fick jag nå fruktansvärt ont i magen, i hela kroppen. Vad är det för en värld vi lever i?

Här ligger jag i min sköna mjuka säng och har det jäkligt bra medans det finns så många människor som är livrädda varje dag,  för att de ska bli en av många som dör på grund av kriget. Civilbefolkningen var rädda för att samarbeta med de danska soldaterna eftersom att Tallibanerna sen skulle komma och skära halsen av dem. Ska man behöva bli halshuggen för att man gör något gott?

De soldater som väljer att vara nere i Afghanistan måste vara enormt modiga eller rent av galna. Jag förstår inte hur man vågar utsätta sig för något sådant. Men någon måste ju göra det och det är väl tur att det finns de som vill. Men jag skulle aldrig klara av att någon av mina anhöriga jobbade som soldat i Afghanistan. Aldrig i hela mitt liv, att jag skulle klara av det.  Tänk att ständigt behöva oroa sig för att de ska bli skadade eller kanske till och med dödade.

Efter att ha läst aftonbladet och sett att en svensk nyligen dött och att två stycken blivit allvarligt  skadade,är det verkligen värt att offra de svenska soldaterna? Men vad händer om alla tar hem sina trupper. Det vill jag inte ens tänka på...

klicka här så kommer ni till aftonbladet. Där har dom intervjuat en vanlig familj i Afghanistan.