Hej på er mina kära och få läsare!
Hoppas allt är bra med er.Själv sitter jag här och och surar.
Oskar är borta,matchen vart inställd och jag är alldeles för mörkrädd för att gå ner och ta något att äta.

Imorse vaknade jag upp hemma hos Oskar , ganska tidigt, eller ja , runt tio-tiden.
Flyttade över till soffan där Oskar satt och vi började kolla runt på internet.
Något jag kanske inte skulle våga tänka på om jag inte hade oskar,
men nu känns det mycket tryggt och lockande.Sicken upplevelse det skulle vara.

Sen gick Oskar och köpte god frukost och vi käkade det innan han begav sig ut till sjön och jag gick och la mig och sov.
Jag gör ju inte annat än och sover om dagarn , känns det som.

Senare åkte jag till Västerås för att spela match.Franke stod på spelschemat.
Uppvärmda och redo för att starta matchen så bestämmer sig domarn för att ställa in matchen.Linjerna var tydligen alldeles för dåliga.Vilken idiot.Kändes väldigt meningslöst att man setat och åkt bil i en timme för att värma upp och sen få sätta sig i bilen och åka hem igen , utan att ha fått spela någon match.
Kanske var lika bra för mig egentligen , eftersom jag har ont i halsen och sträckning i låret.

Vart tog den där glädjen vägen? Jag tror den har sprunigt och gömt sig , och jag har förståelse för det.
Vill ju så gärna att det ska vara sådär kul som det alltid varit förut.Just nu känns det bara pissigt och jag skulle gärna lägga mig under täcket och ligga kvar där enda tills det blir sådär kul igen , för jag är helt säker på att det kommer bli det.
Tur att jag har min solstråle när allt känns så tråkigt.